Ibland märker man verkligen tydligt av att jag är ett ensambarn. Jag är i ett sånt behov av lugn och ro under vissa tider av dygnet. Speciellt nu när jag känner mig trött och svullen och knappt kan sova på nätterna. Utan det lugnet blir jag grinig och surig och det är inte alls sån jag är. Tror att jag pga att jag just alltid varit utan helsyskon (som bor med mig varje dag) har svårt att tolerera mycket liv och kaos i min vardagliga miljö. Och därför var det särskilt skönt att komma ifrån idag, och bara umgås med mina vänner och ta det lugnt. Nu har jag laddat batterierna och känner mig lite mer tillfreds med mig själv. Det är okej att inte vara på topp jämt.  

Sitter just nu i sommarhagen och tittar ut över ängarna. Vattnet håller på att fyllas på i badkaren och hästarna står och viftar bort flugor i kvällssolen. En sån här kväll ensam tillsammans med mina djur behövde jag.