Ångestladdad förtjusning

Just nu känner jag mig så deppig och jag vet inte varför. Känns som jag fortfarande är så besviken på mig själv efter tävlingarna, fast jag intalar mig att vi gjorde så gott vi kunde. Vill bara göra om och göra rätt! Måste verkligen bli bättre på att inte grubbla så mycket. Man ska tänka på vad man gjorde fel, vad man kunnat göra bättre, och sen lägga det bakom sig! Att grubbla blir man inte lyckligare av, men ändå så gör jag det... Skärpning!

Hur som helst så verkade Tollan allmänt pigg idag. För i gången höll hon på och steppade omkring, nafsades och skrapade med hovarna. Jätte jobbig men lite gullig ;) Jag skyndade mig på och så fick hon longeras på utebanan i ca 25 minuter i alla gångarter. Det blev ett väldigt lugnt pass eftersom hon mest ska joggas nu efter tävlingarna men hon verkade pigg och glad ändå och sprang på för glatta livet :) Gulle hästen! 

 

 

Jag kom att tänka på det nu.. Jag kommer ju aldrig kunna sälja denna lilla pärla. Hon betyder alldeles för mycket för mig! Oavsett hur gärna man skulle vilja ha en till häst med ännu mer kapacitet, så skulle det bara aldrig gå. Usch hemska tanke! Jag får helt enkelt vänta på att en sponsor kommer och ger mig pengar och hästar. Det låter som en mycket bättre idé tycker jag ;) Någon frivillig? 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback