Fick ett önskemål om att skriva om begreppet hen samt vad vi kom fram till när vi diskuterade detta ord/fenomen/pronomen i skolan igår. So here we go! Jag kan säga såhär att, min lärare brinner väldigt mycket för de könsrelaterade ämnena och speciellt genus. Vi får ofta diskutera varför alla tjejsaker är så rosa och pnuttigulliga och killsaker har så mörka, dystra färger. Men vi får också diskutera hur man bemöter en flicka respektive pojke om denne har gjort illa sig, behöver hjälp med något, missköter sig osv. Och då har det kommit fram i viss forskning att man faktiskt bemöter pojkar och flickor på helt olika sätt i näst intill likadana situationer. Man är ofta mer framåt och pushig när man pratar med en pojke, jämfört med när man pratar med en flicka har man märkt, speciellt då pedagoger har filmat sig själva "in action" i sitt arbete. 

 

Men för att återknyta till frågan. Begreppet hen uppstod ju egentligen för att minska just de könsbundna frågorna som i princip bestämmer vad som är feminint respektive maskulint och hur man tillmötesgår detta. Kanske till och med i vissa fall då man inte vet vilket kön personen i fråga har, så kan man kalla denne för en hen. Men just i vår grupp såg vi väldigt negativt på detta begrepp. Just för att det känns som att folk vill skapa begreppet hen och radera begreppen han och hon ur verkligheten. Och det känns helt fel för mig! Att dra alla över samma kam och se oss alla som precis likadana människor är ju helt fel. Vi är ju så olika! Jag vill inte ses som en han och definitivt inte som en hen, jag är ju för fan en hon! Sen detta hysteriska snack om att allt från leksaker till kläder, ska vara så himla neutralt till både färger och konstruktion tycker jag bara är konstigt. Ska alla saker bli gula eller beigea då bara för att man anser att rosa är en tjejfärg? Börja dra in killar i det rosa träsket istället, och bryt mönstret. 

 

Jag tror att om man låter barn och vuxna klä sig i de färger de själva känner sig bekväma med, och leka med de leksaker de tycker om så räcker det väldigt långt. Och självklart ska man inte behandla barn olika beroende på kön, men behövs verkligen begreppet hen för att styrka detta? Man ska väl kunna behandla alla likadant ändå? Så jag säger NEJ till ordet hen. Det känns löjligt, larvigt och bara som ett ord som uppkommit i brist på annat vettigt att göra. Jämlikhet ska fungera ändå, utan ett sånt löjligt begrepp. Punkt. 

 

Hoppas det svarade lite på din fråga :) Godnatt!